Instruktioner för detta år 2025
Angående sjukdomar, pandemier och okända virus

Böner för att Förenas med Helig Kärlek

Böner lärda av himlen till Maureen Sweeney-Kyle i Holy Love, North Ridgeville, Ohio, USA

Innehållsförteckning

Om Bön, Fasta och Offer

Morgonböner

Messan Och Eukaristisk Tillbedjan

Rosarie Böner Och Meditationer

Mediterande över Lidandet

Konsekrationshandlingar

Rosarieböner och meditationer

Inledning

Från en vision den 7 oktober 1998, Festen för det Allra Heligaste Rosariet

Vår Fru kommer som Vår Frus av Fatima. Hon bredar sina armar och säger: “Lovad vare Jesus. Min ängel, skriv ner dessa ord. Jag vill tala med dig om bön i allmänhet, och Rosariet i synnerhet.”

“Bönen, på sitt bästa, är kärleksspråket mellan Gud och själen. Den mest effektiva bönen kommer från ett ödmjukt, älskande hjärta. När själen erkänner sin egen litenhet inför Gud, och samtidigt minns hur mycket han älskar Gud, kan du vara säker på att Gud lyssnar.”

“Det är därför Rosariet är så mäktigt och bär med sig många nåder. Med Rosariet kan hela nationer försonas med sin skapare. Med det gyllene kedjan av Mitt Rosarie, ska Satan bindas och tystas. Han kommer att totalt besegras och kastas ner i helvetets djup. Förstå alltså att det är alltid Satan som försöker demotivera er från att recitera Rosariet. Det är genom Rosariet den Heliga Kärleken tar rot i hjärtan och tänds personlig helighet. När du ber Rosariet, medan du mediterar över dess mysterier, är jag hos dig. Änglarna omger er, himmelrikets hov försvår och assisterar er.”

“Mitt Rosarie kommer att besegra Satan och bringa fred till hjärtan och därmed till världen. Jag har ett särskilt favör i Mitt Hjärta för dem som är hängivna åt Rosariet. Jag uppmuntrar de nedtryckta, skyddar de sårbara, konverterar de otrogne –allt genom Mitt Rosarie. Min lilla en, du ska gärna göra detta känt.”

Bön före Rosariet

Som begärt av den saliga modern: Vi lyfter våra rosarier mot himlen och säger:

Himliska drottning, med detta Rosarie binder jag alla syndare och alla nationer till Ditt Obefläckade Hjärta.

Läs mer om det Heliga Rosariet

Ära vare Fadern

Vår Fru av Guadalupe, 21 september 1995

All Ära vare Fadern, och Sonen, och den Heliga Ande. Som det var i början, är nu, och alltid skall vara, värld utan ände. Amen.

“När du ber Gloria, börja alltid: ALL ÄRA VARE Fadern, Sonen, och den Heliga Ande....”

Ejaculation för de ofödda

Att bönas under Rosariet

Vår Fru, 19 maj 1998

Jesus, skydda och rädda de ofödda.

“Säg denna lilla bön ofta och efter varje decennium av Rosariet.”

Bönen om att leva i den gudomliga viljan

Maria, Guds moder, 28 september 2001

(After the 9/11 Terrorist Attack on the USA)

Himliske Fader, under denna tid av världskris låt alla själar finna sin frid och säkerhet i Din gudomliga vilja. Ge varje själ nåden att förstå att Din vilja är helig kärlek i nuet.

Välvillige Fader, upplys varje samvete att se de vägar han inte lever efter Din vilja. Bevilja världen nåden att förändras och tiden att göra det. Amen.

“Begär ditt land att be denna bön. Börja med Mina missionära tjänare av helig kärlek.”

“Denna bön bör reciteras i början av Rosariet och före Trosbekännelsen. Utöver detta måste den spridas långt och brett. Jag ger Mina missionära tjänare av helig kärlek denna uppgift.”

Böner efter Rosariet

Hail, Holy Queen

Hälsa, Heliga Drottning, Barmhärtighetens Moder! Vårt liv, vår söthet och vårt hopp! Till Dig ropar vi, fattiga fördrivna barn av Eva; till Dig skickar vi upp våra supsningar, sorgande och gråtande i denna tåredal. Vend då, all barmhärtig Försvarare, Dina ögon av nåd mot oss, och efter vår landsflykt visa oss den saliga Frukten av Din livmoder, Jesus. O mild, o kärleksfull, o söt Jungfru Maria.

V. Beda för oss, O Heliga Moder till Gud.
R. Att vi må bli värdiga Kristi löften.

V. Låt oss be, O Gud, vars endefödde Son genom sitt liv, sin död och uppståndelse har köpt oss de belöningar av evigt liv. Vi bönfaller Dig att medan vi meditera över dessa mysterier i den heliga Rosariet till Den välsignade Jungfrun Maria, så må vi efterlikna vad de innehåller och erhålla vad de lovar genom samma Kristus, Vår Herre. Amen.

V. Låt oss tillsammans säga en "Fader vår", "Hail Mary" och "All Glory Be" för påvens avsikter och välmående.
R. Fader vår... Hail Mary... All Glory Be...

V. Vi erbjuder detta Rosariet till Jesu Heliga Hjärta, genom Maria den Ofläckade Hjärtan i enighet med Sankt Josef för återställandet av prästerskapet till troens tradition och för alla de oomvända. Gör oss Dina ödmjuka instrument av helig kärlek.

V. Maria, skydda vår tro!

V. Vår Fru av Guadalupe,
R. Beda för oss.

V. Maria, Tillflykt till helig kärlek,
R. Beda för oss.

Denna bön gavs av den saliga modern: “Nu berättar jag för er att Satan flyr inför invokationen, ‘Maria, tillflykt till helig kärlek, bed för oss.’ Detta namn är i sig själv en andlig tillflykt. Ju mer ni insisterar på att tala denna lilla ejakulatoriska bön, desto djupare kommer jag ta er in i Mitt hjärta. Låt den alltid vara på era läppar.” (5/15/97)

V. Barnet i Prag,
R. Var barmhärtig mot oss.

V. Heliga Mikael, Josef, Teresia, Johannes Vianney, Padre Pio och ärkebiskop Gabriel Ganaka
R. Bed för oss.

V. Låt oss be Maria, tillflykt till helig kärlek.
R. Maria, troens skyddare, skärm mitt tro i Ditt obefläckade hjärta - tillflykt till helig kärlek. I Tillflykten av Ditt Hjärta och förenad med den Heliga Jesu Kristi Hjärtan, Din Son, skydda min tro från allt ont. Amen.

ALLA: I Faderns, Sonens och Den helige Andes namn. AMEN.

Rosariets mysterier

Diktat av Vår Fru, 1986

- Glädjemysterierna -

Bebådelsen

Den natten för länge sedan var jag ensam — djup i bön. Ett stort ljus kom in i Mitt litta rum och belyste det mer än någon lampa. Från detta ljus steg en ängel från Gud - hans godhet strålade ut ifrån honom. Jag blev förvånad, trodde först att han hade kommit för att tillrättavisa mig, men hans ord var lugnande. Han sade att jag funnit nåd hos Gud. Hans budskap följde och jag kunde bara säga “ja”, ty sedan min tidigaste minnesbild har jag varit lydig mot Gud i alla ting. Han talade om Min kusin och därefter lämnade han Mitt ödmjuke rum helt tomt och förlatt. Jag skulle då be hela mänskligheten att vara lydiga mot Guds vilja i sina liv med all ödmjukhet. Lovad vare Gud!

Besöket

Jag reste snabbt till Min kusin Elisabet hem efter att ha fått ängelns budskap. Även om resan var ganska besvärlig, visste jag i Mitt hjärta att när jag såg henne skulle jag få bekräftelse på allt vad ängeln hade sagt till Mig. Sannerligen, vid Min ankomst sade hon åt mig att barnet i hennes liv hoppade av glädje då jag närmade Mig. Hon var så gammal men ändå med barn. Jag tvivlade inte på att hon fått en stor gåva från Gud. Maktfull av Den helige Ande, talade jag från Mitt hjärta och pratade om generationer som ännu skulle komma och den stora underverket Gud förde till jorden genom makten av Den Heliga Andes kraft.

Mina kära folk, när ni ber detta mysterium, så vill jag be er att reflektera över en sådan stor Gud som kan besvara alla böner. Ty det är genom Gud allting blir möjligt. Fullända era böneliv och kom till Honom med förväntansfull tro. Han kommer alltid svara på Sitt sätt, i Sin tid. Lovad vare Jesus!

Julfödelsen

Det är omöjligt att beskriva i jordiska termer glädjen och undrande över den natt. Alla ting som ledde fram till detta glada evenemang orsakade ångest. Resan var så lång och krävande, skiljas från våra familjer, bristen på lämplig bostad vid ankomsten i Betlehem. Men när Mina ögon skådade Min lilla Sons ansikte, så friskt från himlen, kunde jag inte längre minnas några av prövningarna. Han var all helighet. I Hans närvaro försvann våra spartanska omgivningar ur synfältet. Jag kände Himlens närvaro på jorden. Han hade kunnat välja att komma in i världen i en kungas palats — delande alla jordiska bekvämligheter. Men detta var inte Hans val, för Han var inte av denna värld. Hans rike var med Hans Fader i himlen. När Han växte, valde Han aldrig världen eller dess glädje utan höll Sina ögon alltid på Sin Faders rike.

Jag ber därför alla som bedjer denna gåta i Min rosariekedja att be om samma ande av losslåtelse. Denna nåd är verkligen livsviktig för frälsningen. De som dyrkar tingen i den fattiga världen kan inte sanningsenligt säga att Min Son står först i deras liv. I Hans allvetande känner Han alla människors hjärtan och skall inte välkomna dem till Sitt rike som ställer Honom sist i sina hjärtan. Lovad vare Jesus!

Presentation

När jag tänker på denna gåta, presentationen av Min lilla Son i templet, har jag blandade känslor. Jag minns de många dagarna med bön och offer som ledde fram till det. Josef och jag ville att vår Son skulle välsignas på ett mycket särskilt sätt. Sedan bröt vi upp så att enligt judisk sed skulle Vi anluta i templet när Han var av lämplig ålder. Vi tog med oss ett enkelt offer av några fåglar. Han blev välsignad då han presenterades för prästen. Flera gånger medan vi stod på trapporna till det heliga templet närmade sig en man av vissa år, hans namn var Simeon. Vid ett tillfälle bad han om att fästa Min älsklings Son och gjorde så talande profetiskt. Han tackade Gud för att ha låtit honom leva till den stunden, sedan sade Han till Mig att även Mina själ skulle genomstingas av ett svärd. Ja, jag visste omedelbart vad han talade om, för Mitt kors under resten av mitt liv var kunskapen om Jesu framtid. Jag visste att Han skulle lida en plågsam död, en som jag skulle vittna om. Jag visste att hans mörkaste stund skulle lysas upp av Hans upprestelse. Omedelbart blev jag både sorgsen och fredfull vetande att Han, som jag höll i Mina armar, skulle förlosa människosläktet. Jag höll alla dessa saker i Mitt hjärta, funderade över dem medan jag vårdade Min gudomliga Son. Josef och jag bröt upp hemåt, båda av oss tyst reflekterande dagens händelser. Senare talade Josef mjukt till Mig om vad Simeon hade sagt, hoppandes att lugna Mina fruktan. Men jag, med den vishet Gud gett Mig, visste att dagen skulle komma då jag verkligen skulle lida likaså Min Son. Det var korset jag bar i 33 år.

Finding Jesus in the Temple

När Jesus var tolv år gammal, tog Josef och jag Med till Jerusalem för en helig dagshögtid. Vi var inte ensamma utan reste med ett stort antal familj och vänner. Det var på hemvägen som jag började leta efter Min älsklings Son bland gruppen vi reste med. Först kände jag mig säker att jag skulle upptäcka Honom gömd i en hörna sovande eller talande om Gud Fader till sina kusiner och vänner. Men när timmarna gick, blev jag alltmer ångestfylld. Josef beslutade att vi omedelbart skulle återvända till Jerusalem och fruktade att Han hade blivit kvar där.

Nu var det många dagars resa att återvända. Hetan var överväldigande och ökade mycket på vårt bördor. När vi närmade oss Jerusalem igen föreslog Josef att vi skulle söka templet först, eftersom detta var den plats som var mest tilltalsam för Min Son.

Det var sent på eftermiddagen. Skuggorna började redan bli långa. När vi steg uppför de stora stenstegen av det heliga templet kände jag en stor frid. Även från toppen av trapporna kunde vi höra Hans röst skallra genom de stora stenrummen. Josef hittade Honom stående i mitten av flera lärda män som talade djupt om skrivelser av en profet från forntiden. Mitt hjärta översvämmades av glädje när Han placerade Sin ungdomliga Hand i Min igen.

Vi berättade för Honom den stora oron som Han hade orsakat oss, trots den långa resan tillbaka. Han frågade om vi inte visste att Han måste vara om Faderns affärer. Jag tänkte på detta igen och igen i Mitt hjärta under många år framöver. Ja, Han var om Faderns affärer, men det var ännu inte dags. I Sin stora och överväldigande kärlek till Gud kunde Han inte vänta att dela Sin oändliga kunskap med andra. Det var en handling av kärlek som skedde den dagen, inte en handling av olydnad.

Jesus återvände med Josef och Mig till vårt enkla hem. Han var aldrig olydig mot oss utan ödmjuk i alla saker. Han växte under vår vaktsamma blick till fullvärdigt man.

- Sorgsna Mysterier -

Agoni i trädgården

När jag var på jorden fanns jag inte när Min gudomlige Son led sin agoni i trädgården, och jag såg inte Hans stora ångest vid tanken på Hans närmande död. Som Hans Mor kände jag dock inom Mitt eget Själ en tryckande sorg som förtärde Mitt hela Väsende. Jag visste att Han ofta tänkte på orättvisorna som skulle drabba Honom under de sista månaderna av Hans liv.

Nu i himlen äger jag all kunskap och kan berätta för er händelserna såsom de skedde. Min Son, medveten om den våldsamma döden Han skulle lida för hela mänskligheten, tog Sina elva apostlar in i en närbelägen trädgård, syftet var att be. Nu var Judas inte närvarande eftersom han redan var ute och gjorde sitt smutsiga arbete. Apostlarna var mycket träta och sov in, men Min älskade Son märkte intet av Sina omgivningar en gång Han blivit omsluten i bön. Han såg varje slag av piskningen. Han kände tyngden av korsbalken på Hans Axlar. Han visste varje muskel och nerv som skulle skäras av spikarna. Han såg mänsklighetens syndighet inte bara då utan också i framtiden. Han såg krigsgrymmheter och terrorism, nedvärderingen av det människliga kroppen, hatet man skulle bära i sitt hjärta mot sina bröder. Slutligen såg Han de många luktande själarna som var bekanta med Honom vid något tillfälle i deras liv men valde, och fortsätter att välja, världen framför Honom. Vid detta steg vände sig Han till Fadern och bad om bägaren av lidande skulle gå förbi Honom. Men slutligen med en djup acceptans av Faderns Vilja sade Han: "Ej Min vilja utan Din skall ske".

Jag säger er — ingen på jorden har eller kommer att lida mental ångest som Min Son i Gethsemane-trädgården.

Piskning av Jesus vid pelaren

Jag såg detta själv. Min älskade Son leddes av soldaterna till gårdsplanen. Deras behandling av Honom var särskilt hård. De kedjade Hans Handledar högt upp på en pelare, så att Hans Kött spändes ut och därmed blev lättare att skära sönder. Han tog av Sina kläder. Pisjorna som användes var inte vanliga pisjor. De konstruerades för att reva och gräva i offerns kött. En soldat ställde sig på vardera sidan om Jesus och bytte om att angripa Hans Heliga Kött. I allt fick Han över 5000 sår. När allting var klart, lämnades Han stående i en pöl av Blod. För skicklighetens skull täckte Han Sigt igen och leddes bort, efterlämnade blodiga fotspår. Till den här tiden pulserade Hans Huvud av utträngning. Hur jag längtade att trösta Honom. Jag var så sorgsen vid synen av Honom. Soldaterna, som väl kände sin konst, hade stoppat precis innan de gjorde Honom medvetslös. Så nu i Sin Gudomlighet visste Han väl varje smärta som fortfarande väntade på Honom.

Jag skulle vilja att ni tröstar Honom i bön och botgöring. Tack så mycket.

Kronandet av Jesus med törnekrona

Soldaterna var inte nöjda med den brutala piskning de utövade på Min älskade Son. Nu draperade de Hans Kropp med ett kläde som för en kung, allt gjort i en gest av spott. De visste inte att de hade framför sig Kungarna över alla kungar. De tillverkade en krona åt Honom av törnen som växte nära. Dessa törner var mycket längre än vad ni kan tänka er. De placerade Hans krona på Hans Heliga Huvud och fortsatte att böja sig för Honom, spottande hans kunglighet. De slog kronan av törnen med långa stavar, därmed tvingades dessa tortyrinstrument in i Hans Heliga Huvud. Detta orsakade det Dygdiga Blodet att rinna ner över Ansiktet och i Ögonen och på så sätt blockerade Synen. Men Han älskade dem så mycket. Ja, Han älskade djupast även de som plågade Honom. Med stor ödmjukhet bärde Han allt. Han kunde ha, med en suck, kallat alla Änglarnas Legioner till Sitt hjälp, men Han valde att lida i ödmjukhet för hela mänskligheten.

Jesus bär sitt kors

Min älskade Son, Hans Kött revet och draget från Benen, fick nu i Sitt svagare tillstånd korsbjälken av Korset att bära på Axlarna. Hans hela väsen skakades av svaghet. Synen var nu förvirrad av det oavbrutna flödet av Blod som kom från törnekronan. Senare berättade Han Mig att Han kontinuerligt såg framför Sig, medan Han bar Korsets tyngd, de miljoner luktlåga själar som Hans offer skulle betyda så lite för.

Men Han drivs på både av soldaterna och av Sin eviga kärlek till hela mänskligheten. Det fanns de kvalfulla fallen tills en annan tvingades att hjälpa Honom. När jag träffade Honom kunde jag knappt se I Ögonen, inte villande att Han skulle se Min stora ångest, även om han kände den, jag är säker på det. Hans blick var en av acceptans och samtidigt medkänsla för Mig. Han föll många gånger på denna väg till sündarnas försoning, varje fall gjorde Honom mer och mer försvagad. Slutligen nådde Han sitt mål. Där satte Han Sig ner och erbjöd en bön full av ångest till Fadern. I allt det Han lidd, visade Han stor tålamod.

Korsfästelsen av Jesus

De satte en slags harnesk om Min Son så att Han kunde ledas som ett djur. Denna bälta förvärrade Sår han fått under piskningen. Det stora tvärstången gavs åt Honom att bära på Hans sårade axlar och med mycket avsky och förakt leddes Han till Golgota.

Då lät de lossa Honom och låta Sitten på en sten medan korset förbereddes åt Honom. Nu ringde Han sina händer och tittade mot himlen som om han desperat sökte hjälp. Vid ett tillfälle lades Han ner på korset fortfarande på marken så att det skulle passa hans heliga kropp. Hålen för spiken borrades då in i trädet. Detta utfört, kallades Han tillbaka för att läggas ned på korset och få sin heliga kött genomborrat av spikarna.

Nu kände Han slag från hammaren innan de ens slogs, och långt efteråt. Några justeringar gjordes med två av Hans lemmar, som inte nådde de förberedda hålen för spiken. Han led också som om han var på en racka när hans arm och ben lossnade ur lederna.

Nu restes korset. Det var inte särskilt högt, jag kunde nå Hans fötter. Men jag kunde inte tvinga mig att lägga en finger på Hans torturerade kött. När Han hängde i agoni kastade de ovetande soldaterna lott om hans fattiga klädesplagg. De var så avskurna och obevusta om sin gärning.

Nu mörknade himlen. Många åskådare började ta sitt avsked. Min Son talade lite men varje ord bar stor vikt. Han vände sig till St. John och Mig. Jag visste när han talade till mig att det inte bara var John han gav mig som mor utan hela mänskligheten. Detta accepterade jag glatt.

Mot slutet av sitt liv kunde Han knappt röra sig, andas och hans röst var mycket hetsig, även om den fortfarande var tydlig nog att förstås. När han tog på sig mänsklighetens synder kände han sig övergiven av Fadern. Slutligen gav Han upp sin Ande.

Nu började jorden skaka och hopa som om den suckade över sitt förlust. Ändå väntade jag medan en främling kom att kräva Hans kropp till begravning. När hans slappa form lossnades från korset och sänktes ner i Mina armar grät jag av sorg. Jag kunde inte hålla Honom så länge som jag önskade på grund av timmen. De tog Honom ifrån Mig.

- Gloriosa Mysterier -

Uppståndelsen av Vår Herre

Jag kände djupast i Min Själ att Min Son skulle uppstå från de döda. Ändå var jag på den första Påskdagen fortfarande djupt förgrämd över långfredagens lidanden och Mitt Hjärta längtade efter Hans närvaro. Vi satte ut mot graven tidigt medan solen gick upp. Några bar oljor hoppandes att bättre bevara Hans kropp, eftersom Han hade förberetts för begravning i stor hast på den föregående fredagen. Mina följeslagare passerade mig när vi passerade Golgota. Jag stannade vid platsen markerad av korset som Han tagits ifrån. Det fanns ett tomt hål för att markera platsen där det en gång stod, inget mer.

Mitt hjärta brände inuti mig; så mycket längtade jag efter att se Honom. Jag var djup i bön när en Hand sträckte sig ut till Mig. Det var Hans Hand, sårad av hans fiender. Hans ansikte sken i himmelsk glans. Han log då mina tårar fyllde Hans sår. Han sa, "Segern är vår". Han stannade bara några få ögonblick längre. Jag förstod att Han fortfarande hade ett uppdrag att fullgöra. Han försvinv så snabbt som han kom. Mitt hjärta glädjades då jag for vidare på min väg till graven fylld av resurrektionsglädje. All ära åt den levande och sanna Guden. All ära åt Jesus Kristus. Alleluja!

Uppfart i himlen

Uppfarten skedde på ett tyst sätt, såsom alla Guds under. Det fanns ingen stor pompa eller känslofulla avskeder. Vi gick mot staden Betania. Kristus stannade och vände sig för att se oss i ansiktet. Hans kropp verkade stråla som solen. Hans sår glansade med Guds härlighet. Han höjde sin Hand till en sista välsignelse och tittade på oss med mycket kärlek. Långsamt dröjde han bort från jorden. När han steg upp till Fadern samlades ett moln under hans fötter. Det verkade lysande. Vi kunde se Hans utsträckta händer som tycktes omfatta hela jorden medan himlen öppnade sig för Honom. Jag vet att Fadern mottog Honom med segersglädje. Vi, som blivit kvar, kände ingen sorg i det ögonblicket utan glädje och hjärtens frid. Plötsligt var vi alla i närvaron av två himmelska varelser. De uppmanade oss att fortsätta på vårt sätt, och så gjorde vi.

Nedstigningen av den Helige Ande

Vi var alla samlade i ett stort rum — apostlarna, Jesu vänner och jag själv inbegripet. Många var rädda och fruktade att samma öde som Jesus drabbats av skulle driva dem. Det fanns många förvirrade hjärtan och hjärtan som bara saknade Hans fysiska närvaro.

Vi var i bön då luften i rummet började röra sig, även om luften utomhus förblev helt stilla. Denna andedräkt blev en mild bris och började röras genom folkmassan där samlades. Några som den berörde föll över som om de sov. När denna Ande av Anden närmade sig varje apostel, uppstod tungor av eld över deras huvuden, och sedan sänktes de till golvet som om de var döda. Jag själv sov i Anden en längre tid, och medan jag vilar, såg jag min älsklings son leende ner på mig, sittande på sin tron till Faderns höger hand. Min själ var så full av kärlek för Honom att jag inte kunde röra mig.

När vi alla började komma till oss själv igen insåg vi att detta var den gåva min Son hade lovat att skicka oss — Den Helige Paraklet, min gudomliga make. De som hade sörjt över Hans närvaro steg upp fyllda av glädje. All förvirring försvinv i närvaron av visdom och kunskap, eftersom sanningar nu avslöjades som tidigare varit dolda. Anden levde nu hjärtan på apostlarna, ätande deras fruktan. De bröt ut på gatorna och predikade det goda budskapet. När de talade förstod alla meddelandet oavsett vilket modersmål de hade. Så började Kristi brud, den universella kyrkan. All ära åt Jesus Kristus!

Marias himmelsfärd

Nu när jag satt vid bordet med många av Jesu vänner kände jag som ofta tidigare ett stort längtan att vara hos Honom. Denna gång var känslan mycket starkare än någonsin förut. Jag kunde inte höra eller tala, ty min Sjel längtade efter Hans gudomliga närvaro. Till slut kände jag en stor frid komma över mig och jag sov in i Anden denna gång aldrig att vakna igen. Min själ steg snabbt till hans himmelska rike, och återigen kunde jag glädjas i ljuset av hans närvaro.

Nu var min älskade Son inte beredd att låta min ofläckade kropp lida de gravens ödeläggelser. Han kallade till sig ärkeängeln Gabriel och min älskade Värnande Ängel och gav dem order att samla mina kroppsliga kvarlevor och eskortera den till himlen. Så mycket glädje, så stor fröjd kände jag i min själ när jag såg min vilaande kropp bäras på änglarnas vingar mot himmelriket. Vid himmelens port stod Sankt Josef och Jesus istället för änglarna och ledde denna jungfruliga helgedom genom paradisets portar. Där, i alla prisningars mitt, förenades min själ och kropp återigen till ett.

Vad en nåd, vad ett sublimt gåva Han gav mig. Nu syns jag både kropp och själ över hela jorden, bärande budskap om försoning och frid, budskap som min Son lägger på mina leppar till all mänsklighet. All prisning åt den Högste!

Kroningen av Maria till himmelens och jordens drottning

Eftersom Gud Fadern så bestämt min obefläckade undfångelse i sin stora majestät, fick jag många nåder. Jag var hans lydiga dotter som fann allt ont avskyrande. Till Kristus Son var jag en obefläckad boning, en kärleksfull moder. Den Helige Ande fann i mig en mycket villig maka beredd att acceptera Guds planer för mig.

Så då vid min himmelska upptagning valde Gud i sin stora godhet att kröna mig till drottning av himmel och jord. Jag är medlaren av all hans nåd. Jag är medlare för hela mänskligheten. Jag leder alla till min mest älskade Son, så att de kan dela på hans rike. Ingen som kommer till mig med äkta hjärtan skall lämnas utan. All prisning åt Jesus Kristus!